En lärande affärsorganisation?

Publicerad: 2016-10-05

Arkitektbranschen går på maxfart. Att arkitektföretag tvingas tacka nej till uppdrag är ett, historiskt sett, rätt unikt agerande. Medarbetare bränner ut sig och går i väggen. Det har vi sett förr, men nu har det hela nått en ny nivå.

Att tänka på framtiden är kanske mycket begärt när det man har för handen konsumerar all energi. Ingen kan klandras för att man inte orkar höja blicken och förbereda sig för en annan vardag. Ändå är det en nödvändighet.

Den starka marknaden ger fler debiterbara timmar och högre timarvoden. Lönsamheten blir avsevärt bättre. Ändå är det ett faktum att ingenting har hänt. Den bättre lönsamheten är inte ett resultat av företagens åtgärder eller agerande. Det råkar bara vara en överefterfrågan som snyggar till siffrorna.

Historien visar också att inte något av det man idag kan skörda blir bestående. Med oförändrat affärstänkande och samma gamla affärsmodeller trillar man snabbt tillbaka till ett avsevärt sämre läge den dag marknaden åter sviktar – och någon gång kommer den ju att göra det. Då pressas priser igen och lönsamheten dyker. Den som varit med ett tag vet också att det kan gå väldigt fort. De som inte varit med lika länge kommer få uppleva en verklighet de inte trodde existerade. För ingen bör tro att det vi upplever nu är ett normalläge. Det är det inte, det är exceptionellt.

Idag sitter många arkitektföretag med ambitiösa affärsplaner och framtidsstrategier. Styrelser och företagsledningar har tänkt till och formulerat sig väl. Frågan är bara hur man förankrar allt detta goda tänkande i medarbetarnas dagliga verklighet där affärer görs på samma sätt som tidigare och det jobbas på som man alltid har gjort. Det är uppenbart att det finns ett glapp här och att steget är långt för många arkitektföretag till att bli en lärande affärsorganisation i ordets rätta bemärkelse.

Det är för få som följer affären rakt igenom hela processen, det vill säga hur man går från strategi till uppföljning och affärsmässig utvärdering av genomförda uppdrag. Det diskuteras för lite hur affärer kommer till, hur affärsförhandlingar hanteras, hur affären hanteras under uppdragets gång.

Och det verkliga sorgebarnet är ju, det vet alla, den bristande slutliga utvärderingen av de affärer man gjort. Det är lätt att inse att utan princip för kontinuerlig uppföljning är det inte möjligt att bli en lärande affärsorganisation. Den lite bistra sanningen är ju att om man inte systematisk följer upp och lär sig av det man gjort så ökar risken för att snabbt åka tillbaka till ruta ett den dag marknaden åter darrar.

Företagsledningar behöver också förstå att åtgärder som bygger en mer robust och hållbar lönsamhet på sikt inte bara kan initieras uppifrån. Insikter och engagemang måste också få växa fram underifrån och ta avstamp i medarbetarnas vardag, i de uppdrag de arbetar. Affärsutveckling sker i första hand i vardagen och genom många små och samverkande insatser. Påbud uppifrån är verkningslösa om inte medarbetarna involveras och får ge sina bidrag till diskussionen om hur man skapar en lönsamhet som håller över tiden, såväl i uppgång som i nedgång.

Inspiration kan alltid komma uppifrån eller utifrån, men det är i de projekt man arbetar källan finns till affärsutveckling. Det är ju där affärerna görs, bra eller mindre bra.

Det är också genom att börja i de egna projekten man bäst synliggör affärer och affärsprocesser. Det är genom att utgå från den egna verkligheten och den egna vardagen man gör diskussionen om affärsmöjligheter mest verklighetsförankrad.

Så vill man att det egna företaget ska vara en lärande affärsorganisation måste man sätta utförda uppdrag under lupp och syna affären, hur den kom till, hur den bestämdes, hur den följdes upp och hur den till slut blev. Hela processen behöver dokumenteras och utvärderas. Det handlar i grunden om att kartlägga och förstå var potentialen till en bättre affärsutveckling finns. Det är ett systematiskt och tålmodigt grovarbete, kanske inte så lockande, men helt nödvändigt. Och det handlar inte om att blicka bakåt utan om att med fokus på framtiden dra rätt slutsatser av det man har gjort. Det är lärande, helt enkelt.