Herre i eget hus?

Publicerad: 2012-02-03

Bob Dylan fick en gång frågan av en ljudtekniker varför han aldrig spelar sina gamla sånger i de ursprungliga versioner de spelades in i. Dylan svarade att en skivinspelning bara var en upptagning av vad som skedde just den dagen, ”You don´t wanna live the same day over and over again, now. Do ya?” (Håkan Lahger, Dylan – en kärlekshistoria, Norstedts 2011).

Att förändring är en förutsättning för utveckling är knappast något nytt. Ändå är Dylans lite karga besked huvudet på spiken. Du kan inte låsa dig, eller låta dig låsas, fast i en för all framtid förutbestämd roll eller i en ständig upprepning av det du tidigare gjort om du vill utveckla dig själv och ditt konstnärskap, eller för den sakens skull – ditt företagande.

Vilken relevans har det här för arkitektföretaget idag? Ja, risken är väl ganska liten för att arkitektföretaget gör valet att stänga sig inne i en roll som begränsar möjligheten att utvecklas. Däremot finns en betydligt större risk för att arkitektföretaget inte ser faran i att stora beställare och byggherrar kan ha nog så förutbestämda uppfattningar om vilken roll arkitektföretaget ska tilldelas och få spela i processen.

I dag har arkitektföretaget beställare som, med det goda resultatet i fokus, vet att fullt utnyttja kompetensen och kreativiteten hos arkitekterna, men arkitektföretaget är också beroende av beställare vars huvudintresse allt mer är processen och makten över denna. När beställarens intresse för processägande, processtyrning och processeffektivisering tar överhanden, stängs arkitektföretaget alltför ofta in i en process där arkitektens roll och prestation är förutbestämd.

Arkitektföretagets spelplan har blivit alltmer komplex. Beställare agerar alltmer olika och utvecklar sina egna processer för att styra projekten. Kartboken för upphandlingar ser idag helt annorlunda ut än för tio år sedan. Former och villkor för köp av arkitekttjänster har förändrats. Har former och villkor för försäljning av arkitekttjänster förändrats i motsvarande grad? Är förändringsarbetet i arkitektföretagen i takt med förändringsprocesserna på marknaden? Jag skulle vilja svara både ja och nej på den frågan. Arkitektföretagandet har utvecklats betydligt under det senaste decenniet, men det finns också en försiktighet, en fot på bromsen, i många företag.

Arkitektföretagandet är utsatt för ett starkt förändringstryck. Det krävs både insikt, vilja och mod att ta sig an utmaningarna att utveckla sin affär, se över sina marknadspositioner och tjänsteutbud och ställa sig själv frågan hur olik man vill och vågar vara på en marknad där många erbjuder tjänster som uppfattas som likvärdiga och därmed utbytbara.

Framtiden avgörs av i vilken utsträckning arkitektföretagen av egen kraft och själva lyckas välja roll och marknadsposition. Arkitektföretaget är oftast en liten pjäs i ett större processpel, men med en vilja att ta plats snarare än att bli tilldelad plats kan även den mindre aktören påverka sin roll och position. En vilja att inte bli inlåst in roll där gränserna bestämts av någon annan är en självklar utgångspunkt.

En annan, lika självklar, utgångspunkt är att strategiskt kunna utnyttja ett kunskapsövertag. Här är övergången till att arbeta i BIM en nyckel. Om arkitektföretaget, i sin process, rätt kan utnyttja värdet av de nya kunskapsmängder som tidigt byggs in i modellen kan processinflytande öka och roll breddas. Lägger någon annan aktör beslag på det tidiga värdeadderandet, ja då får arkitektföretaget stå över två kast medan de andra aktörerna kliver vidare i spelet.