Rakt in i kärnan

Publicerad: 2013-06-10

De flesta arkitektföretag verkar i relationer till sina kunder som sedan länge är formade på marknaden. Man anförtros och åtar sig uppdrag och löser dessa på bästa sätt utifrån kundens förväntningar och med den kompetens och erfarenhet man har när det gäller funktion, gestaltning, teknik och ekonomi. Fokuspunkten är själva uppdraget, vad som ska göras och hur det bäst kan utföras.

Arkitektföretagen har historiskt definierat sig som utförare av uppdrag. Rollen, positionen och relationen till kunden har ofta tagits för given. Man får uppdrag, gör sitt bästa och levererar minst det som kunden förväntar sig. Med de affärsmodeller som tillämpas i arkitektbranschen innebär det att många arkitektföretag i de uppdrag de utför, kliver in i en ganska förutbestämd relation, roll- och positionsmässigt, till sina kunder. Den roll och den position man tar, eller får, utgår främst från ett utförarperspektiv. Det är en klassiskt enkel relation.

Idag har konsultrollerna överlag blivit alltmer komplexa och kräver en förmåga att kunna hantera betydligt mer än den ganska väl fördefinierade utförarrollen. Kunder vill i allt större utsträckning ha relationer till sina arkitekter och konsulter som bygger på aktiv samverkan där förväntningarna ökar på dem man anlitar att de ska vara samarbetspartners, fungera som aktiva förslagsställare och ha förmåga att kunna bidra till utveckling av kundens verksamhet bortom det omedelbara uppdraget.

Arkitektföretagen behöver möta denna utveckling med att vara proaktiva, utveckla projektidéer och inte se sin roll och position i relation till kunden som så förutbestämd och opåverkbar.

Att vara utförare kommer naturligtvis även i framtiden att vara ett bärande element i arkitekttrollen. Kunden vänder sig ju till ett arkitektföretag för att man saknar kompetens och kapacitet för att utföra det som arkitektföretaget erbjuder. Samtidigt förändras och utvecklas samspelet mellan aktörerna på marknaden.

Arkitekt- och konsultföretagen förväntas allt oftare att både vara initiativtagare och verksamhetsutvecklare, det vill säga ha en förmåga att kunna driva och ansvara för frågor som såväl ligger i skedet före som i skedet efter den mer klassiska konsultuppgiften som problemlösande utförare.

Vi kommer alldeles säkert i framtiden få se allt fler innovationsupphandlingar där uppgiften handlar om att ta klivet direkt in i kundens verksamhet och komma med förslag hur den kan utvecklas. Kunder och upphandlare kommer att be om hjälp snarare än att fråga efter pris på något ganska väldefinierat. Inom vård- och omsorgsområdet tar jag den utvecklingen för given. De arkitekt- och konsultföretag som genom multidisciplinära tjänsterbjudanden kommer att kunna leverera tjänster som rör kärnan i vårdgivarnas uppgifter har valt rätt väg.

I många processer innebär detta att arkitekt- och konsultrollen blir än mer sammansatt vilket gör det nödvändigt för arkitektföretagen att vara mer fritänkande när det gäller val av roll och position i uppdragen och i relation till sina kunder. Kunskapsinnehållet ökar också kontinuerligt i arkitektföretagens tjänster. Det följer av att vi lever i ett allt mer avancerat och sammansatt samhällssystem där kunder och arkitekter behöver interagera på mer sofistikerade sätt än att sitta kvar i historiskt betingade begränsande roller som beställare och utförare.

De arkitektföretag som i framtiden kommer att vara framgångsrika är nog i första hand de som har förmåga att anpassa sin verksamhet, sina tjänster och sina förhållningssätt till en utveckling där relationer och samarbetsformer mellan kund och arkitekt inte är så förutbestämda.