Carenholm

Titta, där är naveln!

Publicerad: 2012-12-20

De stora byggbolagen har länge förfäktat uppfattningen att det man kallar kommunala särkrav fördyrar bostadsbyggandet. Regeringskansliet har uppvaktats flitigt och framgångsrikt genom att bostadsminister Stefan Attefall tillsatt en utredning med namnet Byggkostnadsutredningen.

Nu har utredningen lämnat sitt betänkande och än en gång kan man konstatera att bostadsministern, som förvisso har regeringens mest otacksamma jobb, har hamnat på ett stickspår.

Nu rasar bostadsbyggandet i landet. Det beror knappast på att många kommuner har höga ambitioner när det gäller energikraven i nybyggandet. Just högre krav än Boverkets idag lågt ställda nationella energikrav pekas ut som en förklaring till onödigt höga byggkostnader och ett hinder för bostadsbyggandet.

Ministern har lurats av byggindustrin att tro att problemet ligger i de omedelbara produktionskostnaderna. Det är också vad utredningen studerat, inte den samlade kostnadsbilden i bostadsbyggandet, än mindre totalkostnader under bostädernas livscykel. Sådant är ju ointressant för försäljningsbyggherrarna och nu visar regeringen att den har lika lite intresse för att lyfta blicken och se till helheten.

De dominerande bostadsbyggherrarna har en hjärtefråga. De vill att planeringsförutsättningar och regelverk ska vara så ensartade att de passar de alltmer standardiserade produktionsmodeller och processer de arbetar efter. Allt ska göras lika överallt och i alla sammanhang, ha samma villkor och förutsättningar och överhuvudtaget inte utsättas för avvikelser och ändringar.

Ambitioner när det gäller högre kvalitet, energiprestanda, variation och olika uttryck kostar pengar och utgör irritationsmoment i byggarnas processer och kalkyler.

Byggarna har tidigare uttalat för tuffare energikrav i de nationella byggreglerna. Det är alltså inte där skon klämmer. Det som får byggföretagen att få skoskav är att kommunerna dristar sig att tänka lite olika och gå före i sitt miljö- och energitänkande.

Det är förvånande att ministern, när utredningsdirektiven spikades, inte förstod att utredningen skulle sluta i en återvändsgränd. Kommunerna har ju lagenligt bostadsförsörjningsansvar. Då måste de också rimligen ha rätt att vara förebildliga i sitt energitänkande. Nu föreslår utredningen stoppbestämmelser som innebär inskränkningar i den kommunala självbestämmanderätten. Kommunerna kommer självfallet att protestera och den yttersta konsekvensen av förslagets genomförande borde bli att bostadsbyggandet görs till en nationell angelägenhet. Det är nu något som regeringen minst av allt önskar sig, för varför ska vi ha ett departement för samhälls- och bostadsbyggande, när vi inte har det för lastbilstillverkning som Attefalls företrädare Mats Odell sade.

GOD JUL!

Staffan Carenholm